Idag ville jag inget hellre än somna om när alarmet gick igång imorse. Men det gjorde jag inte. Slängde på kläderna och traskade till jobbet. Jag och min whiskeyröst. Slutade med att jag fick gå hem tidigare, som jag inte ville gå med på. Men tillslut gav jag mig och gick hem, vilket var tur de. För nu fryser jag järnet och har feber. Men jag kan inte bara ligga i sängen och göra ingenting, får panik. Men det måste jag. Så ska ta med mig täcket och göra pappa sällskap framför Bones. För vi är sjuka båda två. Så då kan vi sitta och tycka synd om varandra.