Mina föräldrar är helt underbara. Vi är inte alltid överens men det är inget ovanligt. Jag har haft en otroligt bra uppväxt och det har jag min älskade föräldrar att tacka för. Dem har alltid stöttat mig och stått bakom mig i allt jag gjort. Och jag är så glad att dem finns och jag vet att jag inte skulle klara mig utan dem. Just med tryggheten att jag alltid har dem att prata med och att dem faktiskt står ut med mig. Att jag alltid har en axel att gråta ut mot och få känna mig som ett barn igen. Men jag tar inget för givet, jag försöker alltid göra mitt bästa möjliga för att visa hur mycket jag faktiskt uppskattar dem. 



Jag och min fina mamma (Anita) i somras 

Jag får alltid höra att jag är en kopia utav mamma. Men det är dock inget som jag kan hålla med om. Men hon är bra min mamma. Lite tokig. Men det är hon. Och jag får jämt höra att jag är mamma upp i dagen när det kommer till min personlighet. Jag kan utan tvekan säga att vi har en väldigt bra relation, jag kan prata med henne om allt. Och då menar jag allt. Det finns nog ingenting som hon inte vet om mig. Och tvärtom. Hon är och kommer alltid att vara min bästa vän. Jag har helt enkelt världens bästa mamma! 




Min pappa (Anders) och jag för nåt år sen

Jag har alltid varit pappas flicka och så förblir det nog i några år till. Han är den som pushat mig i allt, från simningen till fotbollen (och allt annat där emellan). Och jag får höra att jag är lik pappa också, inte bara till utseendet men också till sättet. Fast han tycker att jag är mycket slarvigare än vad han är. För han är nog den logiska personen i familj. För jävlar vad smart han är. Men han är bäst.

Jag har världens bästa föräldrar, utan tvekan. Och jag älskar dem över allt annat.
<3